Andreas Grega:
Åh, Yeeaaahh

Jag gick i ett kvarter idag
Som en gång var min hela värld
Allting var ju enklare då
Men ingenting kan bli var det var

Timbuktu;
Man säger den tiden är förbi, snart är det för sent,
Livet det går fort och det är svårt att hinna med,
Men vi kanske kommer ses någon juldag i Lund
Kanske ölen kommer ta oss på det djupa en stund
Kanske fortfarande kommer försvinna i din blick
Drömma om den framtid som vi aldrig fick
Och vi kanske skriker över musiken
Och trots alla strapatserna i livet kommer fram till att vi trivs med
Hur polletten föll och vi kanske lämnar spår hem parallellt genom snön
Som ändå blåser bort efter ett halvt andetag
Och du säger det var uppenbart
Att det aldrig var du och jag
Så förlåt om jag bara säger tjena när vi syns
Och slipper kännas vid en svidande förr i tid å
Kanske vår historia är en fjäril på nål
Vacker att titta på men vingar som inte slår

Andreas Grega:
Jag gick i ett kvarter idag
Som en gång var min hela värld
Allting var ju enklare då
Men ingenting kan bli var det var

Promoe:
Igår gick jag på mammas gata
Vissa dagar så kan jag sakna
Tryggheten från gamla dagar
Men det finns ingen som kan få dem tillbaka
Igår gick jag på mammas gata
Vissa dagar kan jag sakna
Tryggheten från gamla dagar men det finns ingen som kan få dem tillbaka
Ibland vill jag återvända
Men det finns ett litet dilemma
Det känns som skorna börjar klämma och
Jag har får växtvärk jag måste lämna
Staden känns för liten
Du och jag börja om det känns för tidigt
Eller för sent hur det än blir det,
Kommer alltid vara en del av mitt liv yeah

Andreas Grega:
Jag gick i ett kvarter idag
Som en gång var min hela värld Ja
Allting var ju enklare då ååhåå
Men ingenting kan bli var det var, neehej

Supreme:
Man är tillbaka på mammas gata bland fotbollsmålen
Ungdomsgården, ungdomsåren det är då det slår en
Hur vi gick där och väntade vad skulle hända
Tiden kom och gick och man kände sig allt för hemma
Alltför hämmad aldrig bländad av storstadens ljus dom är alltid tända
Nu har vi flytt har spridits för vinden
Födda på nytt drog och slog igen grinden
Ibland på tunn is, okända vatten
Du vet hur jag älskar när vi rusar genom natten
I en okänd taxi, i en okänd stad
Som magnetism en okänd lag
Om att vi måste vidare aldrig klara
Alltid på jakt och det fattas bara
En liten pusselbit och vi springer dit
Släpper tyglarna men minns alltid vägen hit

Andreas Grega:
Jag gick i ett kvarter idag
som en gång var min hela värld Ja
Allting var ju enklare då, åååhå
Men ingenting kan bli var det var, neehej